Solcellspaneler och solfångare på flerbostadshus i Sundbyberg, Stockholm monteras ofta när takytor ska användas mer effektivt och fastigheten har en jämn energiförbrukning över året. På större huskroppar med platta eller låglutande tak behöver installationen anpassas till takets tätskikt, bärighet, schaktvägar och befintliga installationer som fläktrum, takbrunnar och räcken, samtidigt som anläggningen dimensioneras efter tillgänglig yta och byggnadens energibehov.
Så planeras solenergi på flerbostadshus i Sundbyberg, Stockholm
På flerbostadshus börjar arbetet med genomgång av takets förutsättningar. Taklutning, orientering, skuggning från intilliggande byggnader och skorstenar samt fri yta mellan taksäkerhetsdetaljer mäts upp. För ett hus med platt tak används ofta ballast- eller infästningssystem i rader med 10 till 15 graders vinkel, medan ett sadeltak får skensystem som följer taktäckningens bärande delar. Samtidigt kontrolleras att lasten från paneler, montagesystem och eventuell ballast ryms inom takkonstruktionens kapacitet.
Placering, lutning och driftförhållanden
Solcellspaneler läggs med avstånd som minskar självskuggning mellan raderna, särskilt på större tak där flera strängar byggs upp parallellt. En vanlig radindelning på platta tak ger servicegångar mellan fälten och fri åtkomst till takbrunnar, huvar och brandtekniska avskiljningar. Solfångare för tappvarmvatten eller förvärmning av värmesystem placeras ofta i egna sektioner där rördragning till teknikrum kan hållas kort. Där taket exponeras för vind behöver infästning eller ballast beräknas noggrant så att tätskiktet inte skadas och så att laster fördelas jämnt över underlaget.
Elproduktionen byggs vanligen upp med moduler i seriekopplade strängar som leds till växelriktare i teknikrum eller annat ventilerat utrymme. Kablar dras i UV-beständiga kanaler eller på bärskenor och hålls upp från takytan för att undvika stående vatten och nötning. Där anläggningen kompletteras med solfångare isoleras rören med väderbeständig mantel och förses med expansionskärl, säkerhetsventil och styrning för temperaturreglering. Kraven på elinstallationer följer Elsäkerhetsverket och relevanta SS-EN-standarder, medan arbete på tak behöver samordnas med taksäkerhet och åtkomst enligt BBR och Arbetsmiljöverket.
Det här ingår ofta
- ✓ Takbesiktning med kontroll av bärighet, skuggning och fria serviceytor
- ✓ Montering av montagesystem, panelrader och takanpassade infästningar
- ✓ Dragning av DC-kablage, växelriktare och anslutning till fastighetens elcentral
- ✓ Installation av solfångarkrets med rör, styrning och isolering till teknikrum
Material
| Material | Mängd |
| Solpaneler 430-450 W | 90 st |
| Montageskenor och ballast | 1 takyta ca 180 m² |
| Solfångarpaneler | 6 st |
| Isolerade kopparrör och kabel | 85 lm |
Tekniska delar som styr utförandet
På flerbostadshus behöver takgenomföringar, brandcellsgränser och befintliga installationer vägas in tidigt. Paneler får inte blockera gångvägar till fläktar, luckor eller räcken, och avstånd till takkant hålls så att service och snöröjning fungerar. Växelriktare placeras där temperatur, ventilation och ljudnivå blir hanterbara, ofta i separat teknikdel eller elrum. Om byggnaden har flera elcentraler delas anläggningen upp i sektioner för att få rimliga kabellängder och enklare driftövervakning.
Solfångare i kombination med solel
När solfångare kombineras med solceller brukar takytan delas upp efter funktion. De termiska panelerna placeras där hög solinstrålning sammanfaller med kort väg till ackumulering eller varmvattenberedning. Lutningen kan skilja sig något från soleldelen eftersom temperaturutbytet styrs av andra driftvärden än elproduktionen. I teknikrummet byggs kretsen upp med pumpgrupp, styrning, givare och expansionskärl, och rören märks tydligt för service. På den elektriska sidan installeras brytare, överspänningsskydd och märkning så att anläggningen kan frånkopplas på ett säkert sätt vid underhåll.
-
1
Tak och teknik gås igenom
Takets uppbyggnad, tillgängliga ytor, schaktvägar och elförutsättningar dokumenteras. Här kontrolleras även skuggning, bärighet och hur anläggningen kan delas upp mellan olika takfält.
-
2
Montage och dragningar utförs
Montagesystem förankras eller ballastläggs, paneler lyfts på plats och kablage dras i ordnade stråk. Solfångare kopplas med isolerade rör till teknikrum där styrning och säkerhetskomponenter monteras.
-
3
Driftsättning och kontroll
Anläggningen provas, märks upp och dokumenteras. Behörig elinstallatör måste utföra elarbetena, och funktion på växelriktare, skydd, temperaturgivare och cirkulation i solfångarkretsen kontrolleras innan anläggningen tas i bruk.
Liknande arbeten på flerbostadshus med solenergi
På flerbostadshus omfattar den här typen av projekt ofta både takanpassning och samordning med fastighetens el- och värmesystem. Ytorna är större än på villatak, men också mer styrda av driftvägar, fläktrum, räcken, takbrunnar och krav på säker åtkomst. Därför läggs mycket fokus på hur panelrader, servicegångar och genomföringar placeras utan att störa byggnadens övriga funktioner.
Montagesättet väljs efter taktyp, vindlast och tätskiktets skick. På platta tak används ofta ballastsystem eller infästningar som samordnas med takets konstruktion, medan låglutande tak får skenor som tar upp laster i bärande delar. Solfångare kräver dessutom plats för isolerade rördragningar, styrning och ackumulering, vilket gör teknikrummets läge viktigt redan i planeringen. ROT-avdrag kan vara relevant för vissa arbeten beroende på upplägg och ägarform.
- ✓ Kontroll av takyta, bärighet och skuggförhållanden
- ✓ Indelning av panelrader med servicegångar och säker åtkomst
- ✓ Anpassning av växelriktare, skydd och märkning enligt Elsäkerhetsverket och SS-EN
- ✓ Isolerade rörstråk och styrning för solfångarkrets till teknikrum
- ✓ Hänsyn till BBR, taksäkerhet och åtkomst för framtida drift och underhåll
Planerar du en liknande installation?
Beskriv arbetet i formuläret här intill så blir det enklare att komma vidare med rätt hjälp för solceller eller solfångare på flerbostadshus.